Lättläst - en angelägenhet för många

Lättläst - en angelägenhet för många

Att kunna läsa och förstå en text är en förutsättning för att vår demokrati ska fungera. Men för många kan språket vara något som hindrar i stället för att vara till hjälp. Det skrivs och talas om lättläst, lätt svenska och klarspråk. Vad är skillnaden om det nu finns någon och hur skriver man lättläst? På den här temasidan försöker vi reda ut begreppen och ge några tips på vägen.

Så många som 25 procent av vuxna svenskar har svårt med sin läsning. 7-8 procent av befolkningen läser så långsamt att de inte kan ta sej igenom en längre text.*

Det finns alltså ett stort behov av texter som är enklare än vad de brukar vara. Lättlästa texter är ett hjälpmedel för människor som har svårt att läsa. Det kan finnas olika skäl till att man har lässvårigheter. Man kan vara en ovan läsare, ha ett annat modersmål eller man kan ha ett funktionshinder.
Det som kan påverka läsförmågan kan vara:

•  allt för stor mängd text
•  svårt att skumläsa
•  svårt att uppfatta vad som är viktigt i en text
•  begränsad kunskap om ämnet
•  svårt att förstå när innehållet inte presenteras kronologiskt
•  om man har låg abstraktionsförmåga
•  nedsatt korttidsminne
•  koncentrationssvårigheter
•  svårigheter att se skillnad på vissa bokstäver, till exempel b och p
•  svårt att se skillnad på vissa skiljetecken

*källa: International Adult Literacy Study - IALS, Skolverkets rapport nr. 115